Musiken spelas på max i lurarna och det är det enda som kan få mig att bryta mönstret och byta tankar. Det är jobbigt just nu, ja. Men sjukdomen går i perioder. Man kan aldrig veta i förväg när det går sämre, anorexin bara flyger på en mer än vanligt. Men jag gör vad jag kan för att lugna ner mig och gå emot dessa tankar. Lätt är det inte kan jag säga.