Stepwise
Heej
Visst är det så underbart fint med snön som har kommit? Hoppas den stannar! Hur mår ni, fina läsare?
Idag har väl dagen varit som vanligt, skolan och så. Gick tidigare för att åka till Scä idag igen, för jag skulle göra stepwise igen. Det var avslutning eller uppföljning efetrsom det var exakt ett år sen jag gjorde den första gången när jag låg inne på avdelningen. Det är ett frågeprogram där man svarar på typ 250 olika frågor om sin ätstörning och sin egen kroppsbild, kollar om man är deprimerad eller sånt. Fick minnen från förra året när jag satt där.. Jag fick oxå se hur jag hade svarat förra året.. Och vilken chock! Allt var verklitgen sämre än sämst på resultaten, till o med sämre än vad som var normalt för en svårt sjuk anorektiker.. Tråkigt men bra att se vad man kämpar för att komma ifrån.
Det tog sin lilla tid, var där i ca en och en halv timme. Sen så träffade jag min gamla behandlare som jag hade på avdelningen, har inte sett henne på jättelänge! Så det var treevligt.
Men nu är jag hemma hehe, har precis duschat och äter mellis nu. Ska snart kolla på mitt favo program, Revenge! Glöm inte att kika på det kl nio. Planen var väl att hinna med plugg ikväll eftresom allt ska vara klart nästa vecka, men det hinns nog inte med.
Här är lite bilder som beskriver dagen.
Dålig updatering igen..!
Har haft så mycket plugg (inte kul alls) de senaste dagarna och jag är fortfarande inte klar med hälften av alla läxorna. Är verkligen ingen pluggis direkt, men jag vill ha bra betyg iaf.
Idag var jag först på vägning på Scä och träffade min behandlare, hade ett bra samtal idag faktiskt.
Och jag träffade en av mina läsare på bloggen där oxå, kul att du kände igen mig haha!
Sen fortsatte dagen med skola och jobb med vårat projekt. Fast jag och Frida jobbade inte alls, vi snackade hela dagen istället. Ibland behövs det oxå!
Efter skolan så var det dags att gå till frissan. Visst är det så, att precis innan man ska klippa sig så tycker man att håret är så perfekt som det är och efteråt så tycker man att håret blev för kort klippt osv..? Eller är det bara jag som har den känslan?
Måste bara kommentera vädret, det är ju katastrof? Så jobbigt, det blåser från alla håll och regnar och snöar.. Bläää
Det är snaart december och julkänslorna närmar sig. Har börjat tänka lite på vad jag ska köpa för julklappar i år. Har lite ideer men vet inte säkert än. Hur är det med er, har ni börjat fundera på det än? Måste bara fråga om det är nån av er som kollar på julkalendern? Haha konstig fråga, men svara om du vill :)
Jag blir så glad av er som kommenterar så fina saker och åh, ni är så fina allihopa!
Puss på er
Helgen
Hej alla fina. Mådde inte så bra igår, så då fick uppdateringen lida lite.
Har inte gjort då jättemycket nu i helgen, men ibland är det skönt oxå.
Igår så var väl dagen som vanligt fast jag bråkade så enormt mycket med min syrra.. Men vi blev sams sen på kvällen hehe. Mamma och pappa hade tydligen bestämt att vi skulle åka till ikea och äta middag där oxå.. Det blev gensat kaos i mitt huvud och jag fick liksom ångets och dumma tankar. Har inte haft det på väldigt länge nu, så det kändes lite ovanligt men åh, det är verkligen en av de jobbigaste saker man kan utsättas för, ångest alltså.
Köpte lite mysiga saker till hela lägenheten men oxå lite lapor och slingor till my room! Kvällen blev lugn med tv tittande.
Idag har vi faktiskt börjat julpynta, lite tidigt kanske, men det är ju såå mysigt med jul! Jag älskar verkligen julen det går inte att beskriva hur mysig den är! Alla tända ljus och mysbelysning osv. Puss på julen!
Har nyss kommit in från en promenad i det något kallare vädret. Såg att det ska komma lite snö i veckan..?
Och en sak till, ni som skriver kommentarer för att få mig att må sämre: Om ni nu tycker att jag är så dålig och försöker få mig att må dåligt, sluta isf läs min blogg! Get out of my life.
Hoppas ni andra har det superbra, sötisar!
Lite bilder från mitt rum. Inte världens bästa, men ändå.
Det här med självkänsla..
Vem har bestämt att just jag ska vara så "dålig"? Ne just det, ingen. Men en dålig självbild tar tid att reparera.
Varje morgon säger jag något positivt till mig själv om mig, och det är svårt att tro på det jag säger. Vissa dagar undrar jag bara vad det är jag håller på med egentligen. Men andra dar så funkar det faktiskt och då gör de där små orden mig glad.
Vad jag försökte säga, på ett kanske konstigt sätt men ändå, är att det går att tycka om sig själv men man måste jobba för det. Ingen annan kan göra det åt dig det är DU som måste kämpa för det.
Jag vet att det inte hjälper att andra säger att man är smal, fin eller en sån omtänksam och snäll person, om man egentligen inte tycker det själv. Så kämpa på, det går!
Exakt ett år sen!
Ja, för exakt ett år sen så lades jag in på Stockholms centrum för ätstörningars familjevårds avdelning. Tiden har gått fort tycker jag, fast ändå väldigt segt hehe. Jag har redan skrivit ett långt inlägg om hur det var när jag lades in och hur det var på avdelningen, så det blir nog lite tråkigt för er läsare att läsa ungefär samma sak igen, eller?
Vad tycker ni att jag borde blogga mer om? Kommentera gärna!
Men ni får leta i arkivet eller så om ni vill läsa det inlägget igen!
Många starka minnen har kommit på mina tankar idag. Tex om hur jag vägrade att dricka vatten, trodde att jag skulle gå upp så otroligt mycket i vikt om jag drack "för mycket" vatten. För vatten var det enda jag åt/drack på en dag. På morgonen drack jag ett halvt glas, på lunchen ett halvt och vid middagstid ett till halvt glas
Hoppas ni har det bra! Puss!
Bild från November 2011
Trött efter mycket pluggande
Imorse var jag först i skolan, sen på förmiddagen var jag på Scä för en snabb vägning innan lunchen. Hoppades på att få ta bort näringsdrycken, men det fick vänta ett tag till märkte vi.
Jag träffade min lärare från scä:s familjevårds avdelning när jag var där idag, hon var så himla snäll mot mig när jag låg inne. Det var så skönt att få komma till hennes rum och försöka plugga när man var inlagd på avdelningen. Visst, jag orkade inte ens lära mig matte, men hon var så mysig att prata med för hon var liksom den enda som behandlade en som en vanlig människa, hon höll inte på att tjata om mat eller mediciner osv.
När jag kom hem från skolan, som slutade tidigt så gick jag en promis först och sen råpluggade jag verkligen inför NO provet som är om nån vecka. Har massa andra läxor som jag fan aldrig hinenr med, hjälp?
Rensade även min väldigt överfulla garderob nu på kvällen. Den var verkligen proppad med kläder! Så kastade bort en del och det blev genast stor skillnad, dörren och lådorna gick faktiskt att stänga haha!
Förlåt för så tråkiga inlägg. Ska försöka lägga in andra ämnen än "vad jag gör varje dag" osv. Kanske outfit bilder och lite inspiration om lite olika saker? Vad tycker ni om det?
Puss och hoppas ni har det bra
Gammal bild, förlåt
Tisdag
Efter skolan gick jag skom vanligt hem och åt mellis, som jag måste och sen gick jag på en kort promenad. Låter dötrist, i know..
Kollade lite på top model istället för att plugga. Varför är det så att man har massooor att göra men det liksom blir för mycket och man pallar inte, så då gör man nåt heelt annat? Det lät konstigt, men ungefär så känns det :0
Pappa kom hem med lite mediciner till mig och de är helt gratis nu! Kostade ingenting, men det är ju bara för vi har frikort på apoteket. Hahah det slår guldkortet på grönan så håårt! Skoojja men tyckte det var lite kul hehe.
Måste verkligen plugga ikväll, men åh det är så tråkigt, så jobbigt. Vad skönt det var när jag slapp skolan helt förra året.. Fast ändå inte, allt annat var ju så mycket jobbigare då!
PUSS
My eyes
Jag för ett tag sen
You
Fick en fråga för ett tag sen, som var: Varför tror du att du blev sjuk i anorexi?
Och helt ärligt, så har jag och även andra tänk mycket på det senaste året. Det kan vara fler orsaker, som jag inte vill nämna på bloggen.
Men det som tog värst på slutet var att jag gillade en kille. Jag tänkte att om jag blir smalare så kanske han gillar mig ännu mer. Men månader gick och jag tappade mycket i vikt. Jag tror inte att han faktiskt gillade mig så värst mycket. Jag tänkte att nu när jag väger ... så måste vi träffas, då kommer han verkligen gilla mig. Men jag nöjde mig aldrig, gick ner flera kilo i veckan på slutet. När jag var som allra sjukast, så ville jag så gärna träffa honom, men jag var så svag så jag orkade inte ens gå och hämta mobilen utan att svimma.
Då har det gått för långt tänker jag såhär efteråt.
Varför "dög" jag aldrig? Kommer säkert alltid tänka så när det gäller den här killen, tyvärr. Men det är över nu och jag har insett att om det ska vara så att jag bara duger när jag är så smal så att jag dör, då är det ingen bra relation.
Behövde bara skriva av mig, det var liksom en känsla som kom upp.
Kram
Bild från November förra året.
Söndag
Har märkt att jag har en liten härmis hehe. Jo, det är en person som brukar sno det som jag bloggar om och vissa meningar som jag känner igen direkt, så fort jag läser det så tänker jag: Men vems blogg är det jag läser? Ser ut som min egen..
Är inte speciellt arg på den här personen, vi står varann väldigt nära så jag vill inte starta nåt bråk eller så. Men om du läser dethär, så tänk på det nästa gång att du behöver inte använda precis mina ord och meningar när du skriver ett liknande inlägg typ en kvart efter mig. TACK!
Lite senare idag ska jag träffa Sandra, det var så himla längesen! Men först är det lunch och det är en ganska svår maträtt idag.. :'( så jag hoopas det går bra ändå.
Annars har jag inget att säga förutom en gerj jag kom på nyss..
Det är bara ca 2 veckor (!!!) kvar till första advent! Åh vintermys.
Puss så länge
17 November 2012
Hej, förlåt för dålig uppdatering, men har inte hunnit med bloggen.
Har inget speciellt att blogga om för tillfället och jag kan inte lägga upp nya bilder heller för vårat internet är nere. Men det ska funka igen på måndag eller tisdag nästa vecka, så jag sitter med pappas jobbdator hehe.
I onsdags så började dagen med ett läkarsamtal med min familj, läkare och behandlare. Det gick okej, alla fick lite beröm för att vi kämpar så bra. Men besöket väckte många minnen hos mig när vi gick förbi avdelningen. KOmmer ihåg när jag för exakt ett år sen, blev inlagd. Både bra och dliga minnen kom upp. Saknar den tiden, fast ändå inte!
Sen i torsdags var det skola som vanligt. Inget speciellt hände väl då egentligen?
Och igår var det älskade fredag! Efter skolan gick jag en liten promenaad och åt mellis hemma. Sen åkte jag in till Östermalm för att möta mamma och vi shoppade lite nya kläder (bild kommer senare). På kvällen var jag så sjukt trött, så jag somande i soffan när klockna var halv elva.. Kul sällskap va? Men det beror på en medicin jag måste ta som ska lindra mattankar och ångest. Tycker själv att allt sånt har blivit mycket bättre sen te.x i somras, så fattar inte varför jag måste ta den fortfarande?
Idag ska jag inte göra så mycket, får se hur det blir under dagen.
Hoppas ni har det bra! Tusen tack för era fina och stöttande kommentarer, blir så glad av dem!
Puss
Blev påkörd igår.
Ja, rubriken stämmer tyvärr. Var ute på en promenad igår och skulle gå över en gata. Bilen stannade, så då gick jag över. Men precis när jag hade börjat gå så körde bilföraren igen. Fast han/hon såg att jag inte ens var halvvägs, varför gör man nåt så idiotiskt korkat för!! Jag kunde inte springa rakt fram för då hade jag blivit typ mosad. Så jag fick springa upp längst vägen liksom och jag var så chockad så jag kände inte att bilen körde in i mig (inte superhårt). Men när jag kom hem på kvällen så hade jag fått blåmärken och det började göra ont i benet. Har ont idag oxå, mn jag hoppas det blir bättre snart!
Puss på er så länge, var rädda om er!
Ett år sen jag låg på sjukhus
Idag var det exakt ett år sen som jag låg på Sös och mitt hjärta nästan slutade slå. Men jag hade ingen tanke på att jag höll på att dö, det var omöljigt för jag var så tjock, tänkte jag. Även fast alla värden i kroppen var superdåliga, min puls blev lägre och lägre varje dag som gick och de inre organen mådde skit, höll på att lägga av. Jag drack ungefär en halv dl vatten per dag. Det fick aldrig bli mer än så. När jag var som sämst så såg jag ingenting när jag skulle ställa mig upp, allt var svart. Jag hade kramp i hjärtat, det gjorde så ont när det slog. Jag hade tappat hörseln på ena örat för ungefär en månad sen, det var för att musklerna, t.om i örat slutat funka.
Det var mer än två månaders väntetid för att bli inskriven på Stockholms centrum för ätstörningars familje vårdsavdelning och mando meter.
Men efter sösbesöket så fick vi snabbt besked av både Scä och mando att de hade avsatt en plats för mig. Och såhär efteråt så tänker jag att jag måste ha varit ganska illa däran, eftersom de lät mig hoppa först i en kö som det är 2-3 månaders kö på.
Men jag hamnade på Scä, först hade det mobila teamet kommit hem till oss några gånger och försökt trycka i mig näringsdrycker och calshakes. Men jag vägrade ta dem. Så då åkte jag in på avdelningen, de hade lurat mamma och pappa att jag skulle vara där i två dagar. Jag kommer ihåg den morgonen när jag skulle in, de hade packat min väska. Jag grät och skrek och kastade saker som gick sönder, för jag ville inte dit. Men jag tänkte att det är säkert inte för evigt och de kan ju omöjligt tvinga mig att äta. Vi fick ett litet rum i början på avdelningen. Men eftersom vi är fyra i familjen så vi fick efter ett tag det näst största rummet. Jag fick tre behandlare. Man brukar ha en, men jag vet inte varför jag fick så många?
Det var så hemskt i början när de skulle tvinga i mig mat,sex stora måltider om dagen och mediciner. Jag som blev proppmätt av lite vatten, skulle nu äta enorma portioner mat. Kan ni tänka er hur ONT det gjorde?? Jag tog en tugga av en mellismacka, sen orkade jag inte mer, höll på att spy. Men om man inte äter upp, då blir det näringsdryck istället. Så om man inte tar den då blir det hemsk sond. Så man hade inget val. Sond gjorde tydligen så himla ont eftersom de kör ner en slang i näsan ner till magen och då trycks det ner nån kräm näring typ. Det var så tråkigt att ligga inne, hade mycket tankar på vad andra skulle tycka om mig nu när jag hade blivit ännu tjockare (trodde jag). Man var som en zombie, man sov, vaknade åt. Jag fick inte ens gå ut. Jag fick stå utanför huset och andas med en förälder. Jag kommer ihåg att på lucia var jag så svag, då svimmade jag 3 gånger under dagen.
Det enda som egentligen "hände" var sjukgymnastiken och musikterapin som fanns i samma hus. Annars gick man på massa möten och så. Allt var så jobbigt just då.
Men jag fick komma hem första gången på julafton. Det funkade sådär, det var inte så kul faktiskt.
Jag var på avdelningen i över tre månader. Sen skrev dem ut mig och jag började då på ungdomsmottagningen som ligger på planet ovanför. Där har jag gått ända sen i mars eller februari tror jag. Och ja, nu är jag här. Resan har varit sjukt lång och krånglig. Men jag har lärt mig massor.
Jag i November förra året.
Promenad
Hej! Är fortfarande väldigt trött och känner mig konstig. Men det går över, hoppas jag.
Har nyss varit och shoppat först var vi i sickla och kollade lite men sen bestämde vi oss för att åka till Nacka forum och där hittade vi det jag skulle ha. Det blev ett par hörlurar och ett nytt iphoneskal. Det gamla hade gått sönder, så jag köpte ett nytt likadant haha.
Har mått så illa och haft ont i magen i typ en vecka nu.. Har kommit fram till (eller tror..) att det är stress det handlar om.
Har haft många prov i veckan men vet inte riktigt om det är den enda anledningen.
Haha just nu så dansar jag runt med min syrra medans vi lyssnar på musik.. Låter sjukt jag vte menmen..
Puss så länge!
Sick of crying, tired of trying.. yes i'm smiling but inside i'm dying
Rubriken talar för sig själv. Är så otroligt trött på att hålla uppe en fasad och ljuga varje gång nån frågar hur jag mår. Jag mår inte bra, allt är så dåligt om inte sämre än det var till och med innan jag blev sjuk i anorexi.
Jag mår inte dåligt på grund av min sjukdom, men den är ett sätt för mig att stänga av alla känslor. Det blir så för mig iallafall, men nu när jag vet att svält inte löser problemen så märks problemen på ett annat sätt.
Det är verkligen inte rättvist, jag som har kämpat mig upp från botten till en hyfsat bättre nivå, borde inte bli behandlad såhär. Ingen människa ska behöva bli det. Om jag såg att nån blev så orättvist behandlad (eller hur man ska beskriva det), så skulle jag ingripa direkt, eller iallafall göra vad jag kan för att den inte ska må så dåligt. JAg skulle göra något åt situationen.
Men jag har väntat så länge och det har pågått så länge jag kan minnas, Är trött på det, ingen jag kan lita på, känns som om ingen bryr sig om hur jag mår eller vad som uppenbarligen händer. Det kan inte bli sämre iallafall, hoppas jag!! Ännu en dag har gått åt till att ligga på sängen och gråta, vara ledsen.
Ska man behöva svälta sig till döds igen för att folk ska fatta hur jävla dåligt man mår?? Det har jag ingen lust med, orkar inte ta allas skit längre, jag ska fan inte behöva ta emot allt jävligt som andra bara kastar på mig. Tänk på det!
Inte bra
Mår inge bra nu, har absolut inget med min anorexi att göra. Men det är något annat som är fel nu. Har gråtit i flera timmar och känner mig fel ooch oönskad. Vem skulle sakna mig om jag försvann..? Ne just det, ingen.
Good morning!
Vi har precis ätit den stora frukosten här hos Esmeralda och det gick faktiskt bra, även fast inte mina föräldrar var med! Inte så intressant kanske men jaja. Får se vad vi ska hitta på nu..
Puss
Det blir en instagram bild eftersom jag inte bloggar från mobilen.
Myskväll
Frikort på apoteket
Dagen började tidigt med frukost och sen ett besök på scä för veckans vägning. Min behandlare hittade inte mig i väntrummet, men efter ett tag så kom vi på att vi var där iallafall. Sen ilade jag iväg till skolan och var där. Fick reda på mitt matteprov, hade ganska bra resultat tror det var 29 rätt av 33. Ganska nöjd ändå, kunde gått bättre, men så är det väl oftast? Så nu har jag varit hemma och tittat på tv, housewifes of beverly hills.
I onsdags hämtade pappa hem massa kartonger med näringsdrycker och andra mediciner till mig från apoteket. Det är så enormt mycket, hoppas jag slipper dem snart!! Men i år har jag behövt så väldigt mycket mediciner, så vi har fått frikort på apoteket. Det betyder att man hämtar ut medicinerna gratis och det är väl ändå bra när näringsdryckerna är så dyra? Kanske kan slänga in nån bild på dem innan jag packar in dem i skåpet.
Hoppas ni har dte bra så hörs vi senare. PUSS
9 November 2012
Hej, det var ett tag sen! Har haft mycket att göra och då hinns bloggen inte med som vanligt. Men har lite att berätta om veckan, om det kan vara något?
I tisdags gick jag och mamma på kvälls bio och såg En oväntad vänskap. Den verkade vara en tråkig film när jag först såg de på reklam, men sen när jag såg den så tyckte jag att den var så himla bra! Vi hade jättekul och det blev mycket skratt hehe. Så den rekomenderar jag er att se.
I onsdags gjorde jag inte så mycket, det var en kort skoldag och senare åkte jag in till Östermalm för ett möte. Och igår så var det mycket plugg hela kvällen, vi har ett idrottsprov på måndag och en massa matte som ska vara klart, så jag kommer väl få plugga mycket i helgen då.. :( Så dåligt att man får läxor föver helgen!
Puss, kommer kanske blogga igen ikväll!
Bio
Hej på er!
Igår var jag och syrran på Sergel och såg Tingeling i 3D. Så gullig film hehe. Efter det så gick vi och fikade i gallerian (jag fikade inte, men jag tog mitt mellis där och Madeleine fick lite gott). Min syrra är världens underbaraste. Vi gick runt i lite affärer och kikade på vad vi önskar oss i julklapp och så. Det var lite kaos när vi skulle in på br.. Alla stod och drog i de sista halloweendräkterna som fanns kvar haha. Nu har jag iaf en liten aning om vilka barbies hon önskar sig.
Sen på kvällen var det lite bråkigt även fast jag var helt oskyldig. Men sånt händer?
Idag ska jag åka in till stan och träffa Ellinor! Ska bli så kul att träffa henne.
Vad ska ni göra idag sötisar?
Torsdag
Dagen började med väckning kl 7.. Hade ett tidigt besök på scä imorse och en vägning. Jag blev tvungen att göra om min egen vårdplan (har gjort en varje vecka senaste månaden.. konstigt) och jag blev väl ganska nöjd med den. Fast helst skulle jag inte göra nån, men man måste. Hittade även den planen jag skrev i somras och för nån vecka sen. Det hade blivit framsteg på bara några veckor kom vi fram till. På den planen från i somras var målen: Att kunna vara i skolan en lektion om dagen och orka med det. Att kunna åka utomlands med min familj. Att kunna äta lunch med kompisar. Att åka på kollo.
Jag har nått målen från i somras, förutom kollot då. Men vilken skillnad ändå!
Efter scä så träffade jag Esmeralda och vi åt lunch på ett mysigt cafe i stan och sen åkte vi in till Gallerian och kollade i affärer. Sen skulle ci ät mellis, men vi kom på att vi se gärna ville se på bio. Så det blev ett spontan besök på bion, vi såg Hotell Transylvanien. Hahhahah vi är så barnsliga men den var kul hahah. Älskar dig, fina vän, Esmeralda!!
Nu väntar middagen :( Hoppas det går bra fast den är jobbig och så otrolligt försenad.
Puss